Mattias satsade på att bli egen lantbrukare

Årets upplaga av Lantbruksbarometern har nyligen publicerats och den visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Vi har därför besökt Mattias Robertsson som vid 26 års ålder satsade på att bli egen lantbrukare.

För Mattias var det en självklarhet att bli egen lantbrukare. Med föräldrar som drivit lantbruk sedan köpet av Sölvedal 97/98 har Mattias fått mersmak och när han fick erbjudande om att köpa en egen gård i Lörby på hela 130 hektar, endast 26 år gammal, var valet enkelt. Han skulle satsa på grisar.

 

Mattias tyckte det var tryggt att bolla olika ekonomiska frågor med banken och det kändes skönt att ha ett bollplank som trodde på honom i ett stort livsbeslut.

 

Efter att ha renoverat stallet i Lörby och fräschat upp stallarna på familjegården har Mattias möjlighet att producera 6 500 slaktsvin om året. Enligt Lantbruksbarometern har grisköttsproducenternas lönsamhetsindex för våren 2020 förbättrats kraftigt sedan våren 2019 och så även för Mattias som tycker att det har varit bra att ha stor kapacitet under det gångna året då efterfrågan på lokalproducerat och svenskt kött ökat. Det kan familjen se även i gårdsbutiken där kunderna blivit fler men också i antalet gårdsbutiker som öppnat genom åren.

 

Mattias tycker om att vara i stallet och dag för dag se hur grisarna växer till sig. Grisar har en speciell doft och han brukar skoja med familjen och säga att det är ”lukten av pengar” som känns. 

Mattias Robertsson

Prognosen för våren 2021 är en neutral utveckling. Avräkningspriset för griskött har ökat i Sverige under 2019. Detta främst på grund av det globala underskott på griskött som uppstått under året till följd av utbrottet av afrikansk svinpest som drabbade Kina och andra delar av Asien. Pristoppen bedöms vara nådd men effekterna kvarstår och prisnivån förväntas därför bestå. Det innebär att lönsamheten förväntas stabiliseras på nuvarande nivå. 

Mattias Robertsson

Mattias odlar även jordgubbar i tunnlar och det har varit det bästa året hittills.  På familjegården odlas det potatis, spannmål och raps. Enligt Mattias är den största oron EU:s jordbruksbudget som kommer att sänkas vilket medför sämre lönsamhet. Det blir en årlig prisökning på 10–20% för sprutmedel och foder medan priserna för producenterna ligger kvar på samma nivå.

 

Enligt Lantbruksbarometern planerar 78 procent av Sveriges lantbrukare åtgärder för att förbättra lönsamheten. En relativt hög andel men en minskning från i fjol då 83 procent gav samma svar. Detta kan vara en konsekvens av att många satte in åtgärder i spåren efter torkan och därför inte har lika stort behov av fortsatta åtgärder. De vanligaste åtgärderna är att effektivisera och öka produktionen följt av ett ökat samarbete med andra lantbruksföretag. Mest benägna att sätta in åtgärder är mjölk- och grisköttsproducenterna. 

 

Framtidsplanerna för Mattias är att han kommer satsa inom odlingen och ligga kvar på samma nivå med grisarna för att balansera lönsamheten och rusta inför framtiden.

 

Samarbetet med andra lantbrukare i bygden är enormt värdefull för Mattias och det känns nästan som om man är en del av ett kollektiv där man hjälps åt och delar med sig av sin kunskap.  Det gör också att lantbrukandet i bygden hela tiden utvecklas och blir bättre.

Fakta:

Namn: Mattias Robertsson

Ålder: 28 år

Familj: Sambo, son på 3 år och bonusbarn på 6 & 11 år

På fritiden: Jakt är största intresset och då på Ryssberget

Det bästa med att vara lantbrukare: Friheten

Det jobbigaste med att vara lantbrukare: Att få tiden att räcka till. Det är långa arbetstider.

Motto: Djuren går alltid först!

Insikter från Lantbruksbarometern Höst 2020:

  • Trots fortsatt och ökande efterfrågan på svenska jordbruksprodukter och en, generellt sett, stor skörd med god kvalitet under 2020 upplever lantbrukarna att lönsamheten försämrats.
  • En sänkning av EU:s framtida jordbruksbudget kommer få negativa konsekvenser på svenskt lantbruk och därmed Sveriges möjligheter till en ökad självförsörjning.
  • Svenska konsumenter har ett fortsatt starkt förtroende för svenskt lantbruk.
  • Likviditeten, det vill säga lantbrukarnas kortsiktiga betalningsförmåga, har förbättrats.

Läs Lantbruksbarometern i sin helhet