När Hampus Södergren och Hannes Kindeberg kom till oss för att presentera sin idé om att etablera artificiella torskrev i Hanöbukten 2022, kände vi direkt att det var ett projekt som vi ville vara med och finansiera. Sedan dess har vi stolta följt utvecklingen och hösten 2024 kontaktade vi Hampus för att få en uppdatering – hur har det gått och vilka är planerna framåt?

Sölvesborg-Mjällby Sparbank var tidigt med och stöttade och bidrog med ett startkapital på 250 000 kronor som finansierade sjösättningen av de första reven, tillverkade av överblivet material från betongindustrin, öster om Hanö. Hanö torskrevsförening har nu varit aktiv i ett par år och betongreven är en stabil och viktig plattform för den forskning om ekosystemet i Östersjön som bedrivs av projektets två partners – Marint centrum i Simrishamns kommun och Lunds universitet.

Alla 35 rev är på plats

– Sparbankens bidrag gav oss möjlighet att kickstarta projektet genom att etablera de första reven. I nästa steg gav vi företag, föreningar och privatpersoner möjlighet att finansiera ett rev och intresset har varit stort från dag ett. Alla de betongrev som länsstyrelsen har beviljat tillstånd för är sålda. Totalt handlar det om 35 rev som har placerats ut i två omgångar – 15 stycken i februari 2023 och ytterligare 20 stycken i februari 2024, berättar Hampus Södergren.

Filmar och mäter för forskningen

Grundtanken med de artificiella torskreven är att skapa strukturer som gynnar beståndet i Östersjön, platser där fisken kan söka skydd från t. ex. säl och skarv men också vila och hitta föda. Och det verkar fungera som man hoppats för det är gott om torsk i och omkring betongmiljön. Forskningsteamen samlar in data med hjälp av både kameror och avancerad mätutrustning som ger uppgifter om vattnets syrehalt, salthalt och temperatur. För filmningen används både undervattensdrönare och en nedsänkbar kamera. 

– Både när vi dyker och när vi filmar med drönaren påverkar vi torsken, hur försiktiga vi än är. Ofta gömmer de sig då i reven, vilket är bra. Men eftersom vi är ute efter att få en sann bild av torskens “vardag” så är det bra med data från den nedsänkta kameran som inte stör fisken, berättar Hampus.

Det inspelade materialet, timvis med film, analyseras av forskare vid Lunds universitet och Marint Centrum, som också har placerat ut en referenskamera på motsvarande djup ca 500 meter bort. Det gör det möjligt att jämföra hur torsken lever och i vilken mån reven påverkar deras beteende. 

– Det känns förstås väldigt roligt att reven är välbesökta. En extra bonus är att vi till och med har kunnat följa en specifik torsk på individnivå, eftersom den hade en skada som hjälpte oss att känna igen den, såg vi att torsken ofta återvände till “sitt rev”, säger han vidare.

Stort intresse bland studenter

Projektet handlar inte bara om att gynna torsken i Östersjön, utan om att förbättra förutsättningarna för hela ekosystemet. Och det har visat sig att det också är andra arter som trivs i reven. Till exempel så har blåmusslor börjat växa på strukturerna, och det är goda nyheter eftersom musslorna fungerar som en sorts naturliga reningsverk för Östersjöns vatten. 

Det har publicerats en studie från studenter på Lunds universitet om påväxt på reven. Än så länge har det inte kommit ut någon vetenskaplig artikel med fokus på torsken, men intresset för projektet är stort och attraherar både svenska och utländska studenter. Hampus Södergren berättar vidare:

– Studenter inom biologi, miljövetenskap och geologi vill engagera sig och verkar uppskatta möjligheten att jobba proaktivt med något positivt – att faktiskt “göra något” för att förbättra förhållandena i Östersjön. Hittills har de studerat vilka andra organismer som har koloniserat reven och var man ska placera dem.

Helhetsperspektiv och tålamod

Hampus berättar om hur han ser på projektet som helhet:

– Om jag ska vara ärlig så gör inte de 35 rev som vi satt ner jättestor skillnad för torskbeståndet i ÖstersjönMen de ger oss möjlighet att undersöka och förstå, och framför allt så är det en satsning som kan inspirera till fler viktiga initiativ. Det är helt enkelt en långsiktig satsning och man måste ha tålamod. Forskarna från Lunds universitet säger att det kommer att behövas minst fem års datainsamling för att kunna dra säkra slutsatser. Observationer från en viss tidpunkt måste ofta följas upp samma tid året därpå för att vara jämförbara.

Fortsatt forskning och ökat engagemang

Hanö torskrevsförening jobbar vidare och för egen del är Hampus dessutom involverad i fler forskningsprojekt som Marint Centrum och Lunds universitet driver:

– Jag har ju logistiken genom mitt företag Hanö Dyk & Ribcharter och är dessutom passionerat intresserad av livet under ytan, hållbarhetsfrågor och Östersjöns ekosystem. Det senaste året har jag lagt nästan all min tid på saneringen efter oljekatastrofen i Pukaviksbukten, men framöver hoppas jag ha större möjlighet att serva forskningsteamen. Oljan och dess konsekvenser kommer vi fortsätta att arbeta med långt efter saneringen.

Föreningen driver ytterligare ett samhällsnyttigt projekt, och även det görs tillsammans med oss på Sölvesborg-Mjällby Sparbank. Det vänder sig till gymnasieeleverna på Furulundsskolan och handlar om att sprida kunskap om ekosystemet i Östersjön och inspirera unga att engagera sig i hållbarhetsfrågor. På programmet står bland annat aktivitetsdagar och föreläsningar.

En hjärtefråga

Så här säger vår VD, Stefan Ohlson om stödet till Hanö torskrevsförening:

– Östersjöns välmående är avgörande för Sölvesborg på flera sätt. Vi ser det som en förmån att få stötta ett projekt av den här digniteten och de lokala eldsjälar som gör det möjligt. Som vi ser det är allt som är bra för Östersjön bra för vår bygd. Och det betyder att det är en hjärtefråga för oss på Sölvesborg-Mjällby Sparbank.